Torsdag 28/5 sänds Världen i Fokus för allra sista gången. Och vi avslutar som det anstår en redaktion med höga ambitioner. I förra veckan var således hela gänget om fyra personer i Israel, på västbanken och i Gaza för att söka svar på frågan om en tvåstatslösning överhuvudtaget är möjlig, om en eventuell palestinsk stat kan bli ekonomiskt bärkraftig.
Vi mötte borgmästaren i Nablus på västbanken, en stor stad som varit en ekonomisk motor, men som nu hackar betänkligt. Israeliska avspärrningar och andra hinder slår hårt mot palestinsk ekonomi. Därför har kanske så många som 50.000 människor lämnat Nablus med omnejd för att försöka överleva på annat håll på västbanken.
På väg till Nablus från Jerusalem, i den tredje israeliska vägspärren, skall vi plötsligt inte få fortsätta. En mycket ung beväpnad kvinnlig israelisk soldat meddelar detta sedan hon sett våra pass, israeliska presskort och introduktionsbrev. Hon har ingen rätt att neka oss att fortsätta men gör det ändå, upprepade gånger, tills ett befäl snabbkollar våra dokument och släpper fram oss. Jag tror att vi där fick en visserligen svag men dock doft av ett godtycke som dagligdags, och oändligt mycket mer brutalt, drabbar palestinier som av olika skäl måste passera vägspärrarna. Det finns hundratals av dem.
I Jerusalem möter vi den biträdande chefen för FN-organet OCHA som arbetar med humanitär samordning på västbanken. Bilden hon ger är mycket dyster och hon säger till och med att israelisk politik gentemot ockuperade palestinier mycket väl kan innebära, om inte den allra sista, så en av de sista spikarna i tvåstatslösningens kista.
I Jerusalem möter vi också en representant för den israeliska frivilligorganisationen Ir Amim som övervakar utveckligen på marken i Jerusalem. Hon tar oss till den idag största bosättningen Maale Adumim. När jag reste mycket i regionen för cirka trettio år sedan hade den just börjat byggas. Idag är den, med sina cirka 33.000 invånare, lika stor Värnamo. Därifrån kan vi se ut över delar av det väldiga markområde som ingår i ett projekt som fått namnet “E 1″. En utbyggnadsplan, som om den får genomföras, kommer att nästan helt snöra av västbanken och dela den i en nordlig och en sydlig del. Kvar kommer palestinierna att ha endast en tunn landremsa vid Döda Havets västra strand.
Planen utmanas för närvarande i domstolar, men vi kan se varför många israeler vill, och kräver, att den förverkligas. Det är gott om plats. Och som av en händelse har en stor polisstation redan byggts på toppen av en kulle, väl inom synhåll från Maale Adumim.
I Jerusalem besöker vi också City of David, ett sorts utomhusmuseum vars medarbetare gör utgrävningar i Silwanonmrådet, den äldsta delen av Jerusalem. Och vi får fullständigt klart för oss att arkeologi och politik hör tätt ihop. På samma sätt som rivningar av palestinska hus och politik hör samman. Den första kvällen i Jerusalem mötte vi en palestinsk familj vars hus funnits i dess ägo i generationer. Nu hotas det av rivning därför att det plötsligt upptäckts det inte finns tillstånd för husets existens. Familjen delar detta hot med många andra, och för ytterligare fler har det redan omsatts i verklighet.
Och när vi minst anar det under våra bilfärder dyker den plötsligt upp. Muren. Barriären.
Men i Gaza behövs ingen mur för att hålla palestinier i det som kallas “världens största utomhusfängelse”. Tre av oss reste dit på torsdagen, och blev kvar längre än väntat. På natten kom det nämligen till skottlosning, och sedan israeliska soldater skjutit ihjäl två militanta palestinier stängdes gränsen. Den förblev stängd hela fredagen, men också dagen därpå. Den är normalt stängd på lördagar då det är sabbat. Så det dröjde till söndagen innan de tre kom loss. Då hade de dock hunnit med att bland annat inte bara besöka det område vid gränsen mot Egypten där uppemot ettusen smuggeltunnlar finns, utan även tagit sig ner i en av dem.
Uppfinningsrikedomen är stor på den palestinska sidan men det israeliska flygvapnet bombar området återkommande.
Det är resultatet av denna resa ni kan följa i det allra sista Världen i Fokus.
Vi beklagar förstås att programmet läggs ner. Beslutet ligger bortom vår kontroll. Men vi går med flaggan i topp, och tackar samtidigt er alla som följt oss på en tre och ett halvt år lång sejour som fyllt oss med obruten arbetsglädje.
Väl mött torsdag 28 maj 22.00 på TV8.
Erik Arnér
Programledare